Intervju: Mårten Thorslund, grundare av matsvinnet.se

Mårten Thorslund driver sajten matsvinnet.se, där han genom gratis tips, fakta och inspiration hjälper till att minska både vårt individuella och vårt kollektiva matsvinn. Innan vi går djupare in i diskussionen om matsvinnet vill Mårten förtydliga kring den begreppsförvirring som ibland finns: nämligen att man inte ska blanda ihop matsvinn med matavfall. Matavfall handlar bara om oätliga delar, som till exempel skal, ben och kärnor. Matsvinnet däremot, är mat som hade kunnat ätas om vi hade hanterat det annorlunda.

För Mårten är matsvinnet.se en möjlighet för alla de som vill lära sig mer om mat och vara med och skapa sig en egen liten matrevolution! Hans fokus ligger både på inspiration för privatpersoner liksom för yrkesverksamma, så att de kan minska matsvinnet både i sin vardag och i sin verksamhet.

Det var när Mårten började studera matsvinnet som det blev tydligt hur vårt förhållande till mat direkt avspeglas i matsvinnet – som ständigt ökar i takt med vårt ökade välstånd, de lägre livsmedelspriserna, och den minskade tid vi spenderar med maten. Tillsammans med det industriella jordbruket bidrar detta till stor förödelse och orättvisor för minoritetsgrupper och fattiga – och utsätter även kommande generationer för en försämrad livskvalitet. ”Att i den situationen slänga 30-40% av livsmedlen i onödan gör mig nyfiken och förbannad på samma gång”, säger Mårten. Han gör liknelsen att om matsvinnet vore ett land skulle det vara världens tredje största, sett till utsläpp av koldioxid, och 8% av våra globala utsläpp av växthusgaser kommer från matsvinnet. Så kan det inte få fortsätta, säger Mårten, och det faktum att Sverige idag inte har en jordbruksminister säger honom att vi måste agera med konsumentmakt: att vi måste agera för att få det och ta ansvar för vår konsumentmakt och handla mer hållbart, svenskt och närproducerat.

”Att i den situationen slänga 30-40% av livsmedlen i onödan gör mig nyfiken och förbannad på samma gång”

 

Att det var just matsvinnet som blev Mårtens stora intresse är inte så konstigt. Han berättar att han alltid varit intresserade av mat och matlagning, och dessutom ett brinnande intresse för allt från natur och odling till samhällsutveckling. Det är helt enkelt inte svårt att märka att det här verkligen är Mårtens hjärtefråga – varje fråga jag ställer leder in på otaliga infallsvinklar som alla är intressanta och relevanta. Mårten pratar även om hur han ser fram emot att vi börjar prata om livsmedelssäkerhet på samma sätt som vi pratar om annat försvar, exempelvis militärt. Han fann det uppfriskande att se hur Johan Rockström (professor i miljövetenskap) nyligen skrev i Dagens Nyheter om att ”Fixar vi inte maten så fixar vi inte klimatmålen”. Precis som Mårten säger så börjar det bli både kritiskt och bråttom – men vi kan alla ta ansvar vid varje mål mat.

”Det är något ovärdigt över vårt sätt att producera, distribuera och hantera maten”, säger Mårten, för hur kunde vi hamna i en situation där vi i Sverige slänger mat motsvarande 700 000 bilars årliga utsläpp av koldioxid? Globalt är matsvinnet ett enormt problem, som vi skulle kunna lösa. Enligt Mårten är det så att om vi inte drastiskt minskar matsvinnet och omedelbart börjar äta mer klimatsmart, så ser det mörkt ut för nästa generation. Han berättar att han försöker förstå sin samtid – samtidigt som han försöker lämna över jorden i så gott skick han bara kan till nästa generation. Hur futtigt det än kan låta, så slänger genomsnittssvensken runt 50 kilo mat per person och år, helt i onödan, säger Mårten och tillägger att ”vad du och jag gör, gör skillnad inte bara i det lilla, utan det har tydlig påverkan i din kommun, i Sverige, regionalt och globalt. Därför måste vi alla hjälpas åt!”

Jag frågar vilka de allra största miljöbovarna är när det kommer till just matsvinn, och sett till olika delar av livsmedelscykeln pekar Mårten ut restauranger, storkök och livsmedelsbutiker eftersom dessa slänger högförädlad mat, som genom alla led i produktionen gett upphov till stora utsläpp av växthusgaser. Men om man istället ser till totalvolymer skulle Mårten inte bli förvånad om det slängs och förstörs flest miljoner ton livsmedel inom primärproduktionen. Man kan också vända på det och se till en procentuell andel av inhandlad mat som slängs – då är det troligtvis hushållen och storköken som är värst.

”Det är något ovärdigt över vårt sätt att producera, distribuera och hantera maten”

Mårten tar även upp att den demografiska grupp i samhället som slänger mest mat är de hushållen med mest pengar. Den absoluta majoriteten i Sverige lever gott och behöver inte snåla särskilt mycket med maten, men det är ändå stora skillnader. Mårten gissar att de som slänger allra minst är de som drivit eller fött upp grödan eller djuret själv, eller som plockat, skördat, jagat eller fiskat det själv – då slänger man inte av slentrian som man gör om man köpt en dålig smörgås eller liknande, som plastats in och producerats industriellt och utan kärlek.

Jag är lite nyfiken på vad som skiljer sig åt för matsvinn beroende på vem i kedjan vi pratar om, allt från oss privatpersoner till producenter och distributörer, och Mårten förklarar att matsvinnet uppstår av olika skäl i alla led, inte sällan slentrianmässigt, och gemensamt för alla led är att vi anser oss ha råd att slänga maten, och att det inte är olagligt även fast det ibland borde vara det. Enligt Mårten är det ofta privatpersoner som utmålas som de allra värsta syndarna, och de officiella siffrorna från Naturvårdsverket angående hushållens matsvinn uppgår till 54 kilo per person och år – men dessa siffror är baserade på intervjuer och inte vägning, i en studie av ett för litet antal hushåll för att vara statistiskt säkerställd varför det är närmast att betrakta som en grov gissning och jag och andra med mig ifrågasätter därför analysen Naturvårdsverket med flera gör där man gjort placerar huvuddelen av skuldbördan på hushållen, säger han. Mårten tror att många nog inte känner igen sig i att de slänger så mycket mat i onödan, medan andra inte tycker det räknas som att de slänger om det exempelvis ger det till hunden istället. Börjar man lämna in sitt matavfall till kommunen, eller köper en egen kökskompost, märker man enligt Mårten snabbt att ungefär hälften av allt hushållsavfall är matavfall och matsvinn. Så oavsett hur rätt eller fel siffran 54 kilo är, så är matavfall och matsvinn ett reellt samhällsproblem som vi alla bidrar till.

Men om man istället skulle vända på steken och klumpade ihop allt utom hushållens matsvinn, och samtidigt la till primärproduktion (som faktiskt inte räknas in officiellt) och kallade detta för ’livsmedelsindustrin’, så skulle denna grupp och inte hushållen, vara den största boven. Då skulle man istället behöva rikta fokus på hur industrin borde minska sitt svinn för att ge den största samhällsnyttan. När vi ser till krögare och storkök, finns det regelverk som anger vad du måste slänga för att inte bryta mot lagen – men här finns det en massa tokiga regler enligt Mårten, som måste ses över. Vi kan fortfarande bibehålla en hög livsmedelssäkerhet i landet och samtidigt minska matsvinnet. Det svinn som uppstår från distributörer och grossister är dock relativt litet, och uppstår främst vid exempelvis driftstopp med brutna kylkedjor.

För att gå in på lite mer konkreta åtgärder och tips, börjar jag med att be Mårten lista de mest typiska misstagen (eller dåliga ovanorna) som privatpersoner gör när det kommer till just matsvinn:

• Vi handlar för mycket, eller fel, mat som inte kommer till användning.
• Vi lagar för mycket mat som sedan slängs eller glöms bort i kylen.
• Vi lagar fel mat (som ogillas eller förstörs vid tillagning).
• Vi lägger upp för stora portioner.
• Vi luktar eller smakar inte på maten, utan slänger enligt bästföre-datumet.

För den som vill minska sitt matsvinn rekommenderar Mårten följande:

• Planera inköpen – och håll dig till planen!
• Planera utifrån vad som äts upp i hushållet, gärna på veckobasis.
• Förvara mat och dryck enligt anvisningar. Sänk gärna temperaturen i kylskåpet till 5 grader, och frys in sådant du inte kommer äta direkt.
• Välj gärna saker i mataffären som har kort datum eller är nedsatta av estetiska skäl, till exempel kött och mejerivaror som har stor klimatpåverkan, buckliga eller öppnade förpackningar, ensamma frukter och grönsaker.
• Tänk på att varje flytande droppe spilld mjölk, juice, kaffe eller té också är matsvinn!
• Handla inte tillfälliga och nya smaker utan håll dig till vad du vet kommer ätas/dricka upp. Produktnyheter är sådant som slängs mest.

Om du vill ha mer tips och inspiration till att minska ditt matsvinn, eller bara är nyfiken på nyheter inom ämnet, så hittar du sajten Matsvinnet HÄR.

Bild: Alexander Ekroth Baginski.